Gråborg & S:t Knuts kapell på Öland

Nu är vi på hemmaplan igen, lagom möra efter knappt 55 mil i bilen. Men energi har jag fått trots den långa resan. Allt är uppackat och iordninggjort och jag har tagit en lång promenad för att få ur ”resstelheten” ur kroppen. Jag skulle tro att jag sover gott i natt. En av de bästa sakerna med att vara på resande fot är att få komma hem till sin egen säng igen 😉

Gråborg i gråväder

I går öste regnet ner när vi stack ut näsan från hotellrummet. Vi tog det lite lugnt och gav oss iväg lite senare än tänkt. Regnet gav med sig men gråvädret bestod. Egentligen ett ganska skönt väder att traska runt i. Vi begav oss mot Gråborg, Sveriges största ringborg. En passande plats en gråmulen dag tänkte vi.

Det är egentligen inte mycket som återstår av den ståtliga ringborg Gråborg förmodligen var för länge sedan. Men man kan ändå skapa sig en liten bild av hur det kan ha sett ut. Dessutom passade vädret bra för fotografering. Jag tycker nog att färgerna blir mycket klarare när regnet hänger i luften som det gjorde i går förmiddag.

S:t Knuts kapell

Invid Gråmuren ligger S:t Knuts kapell. S:t Knuts kapell byggdes troligen under tidig medeltid, några arkeologiska utgrävningar har vad jag förstår inte gjorts på platsen.

Namnet kommer tydligen från den danske kungen Knut, riktigt varför har jag inte fått kläm på. Att fundera på sådant överlåter jag åt sonen 😉

Omgivningarna

Det är inte alltid de historiska sevärdheterna som är det som väcker ens intresse mest. Jag har en förmåga att fokusera på annat om det fångar mitt intresse. Just här var omgivningarna fantastiskt vackra. Titta bara på taket till den här ladan som står intill kapellet!

Öländsk lada med kapell i bakgrunden
Taket i sig är en skönhet att försjunka i för en stund!

Eller de här blommande plommonträden (om det nu är plommonträd men jag tror det i alla fall)! Skönhet som lätt kan dra ens fokus bort från det man ursprungligen skulle titta på.

 

 

Ölands norra udde

I måndags besökte vi Ölands södra udde efter en intensiv dag då vi flängde runt som tokar på ön. I tisdags var det i stället dags för den norra udden. Tisdagen tog vi, visa av erfarenheten från dagen innan, det lite lugnare. Ganska skönt att inte vara helt slutkörd när dagen är slut även om det oftast är en skön trötthet (om man kan säga så).

Några foton från norra udden har ni sett förut, det var där vi beundrade den häckande svanen och dennes partner för en stund. Här kommer hur som helst några ytterligare foton från norra udden (och några nygamla).

 

Längs Öländska kustvägen

I tisdags åkte vi norrut längst kustvägen där Öland visar upp sig från en av sina bättre sidor (det finns mycket bra men här var det liksom lite extra vackert). Förutom Byrums raukar fanns det mycket annat att se så stoppen blev många. Av någon anledning blev inte fotona lika många men det är som det är med det, ibland blir det bara som det blir.

Fikastopp blev det vid Sandvik kvarn, vädret visade sig från sin bästa sida så det blev en mysig paus i trädgården nedanför den mäktiga väderkvarnen. Många andra stopp längs kusten blev det också, det går liksom inte att bara åka förbi allt det vackra utan att stanna och njuta en stund.