Förändringens vindar

Jag undrar just om det är åldern som sätter sina spår i tankeverksamheten min. I tidernas begynnelse, eller i vart fall när jag startade den här bloggen, var min fasta övertygelse att mitt liv var ganska så händelselöst. Något särskilt har egentligen inte hänt i livet sedan dess, det har lunkat på som vanligt. Som alltid med mig stressande runt för att jag ska göra saker, vara aktiv, uppleva och allt vad det är.

När jag ser tillbaka i bloggen, vilket jag gör ibland, så inser jag ju att det trots min envisa övertygelse om ett händelselöst liv inte alls är ett sådant liv jag lever. Det händer mer än jag tror alldeles uppenbarligen – och förmodligen långt mer än jag behöver. Med den insikten har förändringens vindar faktiskt börjat blåsa i huvudknoppen min. Någonstans börjar jag landa i att det inte alltid behöver hända saker. Det kan faktiskt vara helt okej att bara vara också, att göra det jag för stunden har lust till om det nu så bara är att krypa upp i soffhörnet med en bok eller en ljudbok. Eller varför inte att ta en tupplur om vädret är grått och trist och tröttheten smyger sig på. Eller… listan över saker att göra som jag tidigare betraktade som att inget göra kan göras lång.

Kanske det är som de säger – med ålder kommer visdom. I så fall kan jag nog tycka att det är helt okej att åldras en aning (även om jag egentligen aldrig haft några problem med det).