Vart tar tiden vägen?

Söndag igen, det känns ju som om det var söndag alldeles nyss. Vart tar tiden vägen egentligen? Svaret är väl att den rinner iväg och blir historia precis som sig bör. Kanske det bara är så enkelt att det är jag som har lite svårt att hänga med i svängarna.

Denna dag har ägnats åt att försöka fixa lite inför veckan som kommer, sånt som jag tycker skulle vara skönt om det var gjort helt enkelt. Matförråden är skapligt påfyllda, returstationen har fått ett besök och pantpåsarna är tömda (Lokan ni vet). En skön känsla att vara av med lite som står och dräller i förråden helt i onödan. En liten omgång till med adventspyntet har det också blivit men än har jag allt lite kvar att göra, måste ju spara något till nästa helg också 😉

Jag har också hunnit med att lämna ett litet avtryck till eftervärlden, eller rättare sagt så har jag gjort klart så att jag kan lämna ett avtryck framöver. Minns ni min oerhört spännande kvällslektyr för ett tag sedan? Det är en departementsskrivelse som är ute på remiss. Nu har jag, till slut, knåpat ihop ett remissvar till Socialdepartementet som jag ska skicka i veckan. Ännu en surdeg avklarad med andra ord!

Men man kan inte hinna allt. Något jag inte hunnit med är min dagliga (i alla fall daglig på lediga dagar) skogspromenad. Promenaden är vanligtvis helig men ibland får jag rucka lite på mina principer, jag tror visst det kallas att prioritera vilket jag inte är känd för att vara så bra på 😉

Men oavsett skogspromenad eller inte så är jag ganska så nöjd med min dag. Nu väntar soffhörnet och TV:n vilket nog blir min sysselsättning för resten av kvällen.

Jordgubbe i höstsol

Ett något udda fotomotiv utomhus i slutet på november. Någon gillade tydligen inte sina jordgubbar då de låg slängda i leran vid bensinstationen.  Gubben är inte så dålig som den ser ut, det är den starka solen som luras. Men jag fick något att roa mig med när jag tankade bilen i alla fall 😉

En fullspäckad vecka väntar

Nu väntar en fullspäckad, men förhoppningsvis rolig, vecka. Denna gång är det faktiskt inte jobbet som gör livet lite hektiskt vilket brukar vara det vanliga för min del. Nej, det är faktiskt privatlivet som blir en aning mer händelserikt än vanligt. Jobbet upptar bara två av dagarna, resten har jag tagit ledigt.

Ett besök med flyttplaner

På onsdag kommer sonen hem från Gotland på ett efterlängtat besök. Därefter står lite packning på schemat, vi har ju agerat förråd för sonens alla möbler och andra saker medan han pluggar på Gotland. Från vårterminen är ju tanken att han ska tillbaka till sin ursprungliga studieort vilket är Uppsala och nu på fredag får han tillgång till sin nya lägenhet. Lite tidigt kanske med tanke på att han är en fattig student (dubbla hyror är ju ingen höjdare då) men vad gör man inte när man lyckas sno åt sig ett förstahandskontrakt på en tvåa.

Flytt & firande

Fredagen liksom lördagen kommer med andra ord att ägnas åt att köra in en hel del saker till Uppsala med allt vad det innebär. Med tiden kommer det ett lass från Gotland också men det får vi ta itu med då, en sak i taget är ju att föredra säger de som vet. På lördag ska vi dessutom ut och fira sonens 25-årsdag. Han har ju hunnit med att bli vuxen på riktigt nu under hösten och vi har inte kunnat fira honom. Lördagen råkar också vara min födelsedag så det blir dubbelfirande kan man säga. Efter den avslutningen på veckan gissar jag att vi behöver använda söndagen till att samla ihop oss lite och pusta ut innan vi levererar sonen tillbaka till Arlanda för vidare transport till Gotland igen.

Men nu får det vara slut på funderingar om vad som komma skall och jag ska återuppta mina ansträngningar att få lite advent i huset. Nu vet ni i alla fall varför jag är så tidigt ute med det i år 😉