Vart tar tiden vägen?

Söndag igen, det känns ju som om det var söndag alldeles nyss. Vart tar tiden vägen egentligen? Svaret är väl att den rinner iväg och blir historia precis som sig bör. Kanske det bara är så enkelt att det är jag som har lite svårt att hänga med i svängarna.

Denna dag har ägnats åt att försöka fixa lite inför veckan som kommer, sånt som jag tycker skulle vara skönt om det var gjort helt enkelt. Matförråden är skapligt påfyllda, returstationen har fått ett besök och pantpåsarna är tömda (Lokan ni vet). En skön känsla att vara av med lite som står och dräller i förråden helt i onödan. En liten omgång till med adventspyntet har det också blivit men än har jag allt lite kvar att göra, måste ju spara något till nästa helg också 😉

Jag har också hunnit med att lämna ett litet avtryck till eftervärlden, eller rättare sagt så har jag gjort klart så att jag kan lämna ett avtryck framöver. Minns ni min oerhört spännande kvällslektyr för ett tag sedan? Det är en departementsskrivelse som är ute på remiss. Nu har jag, till slut, knåpat ihop ett remissvar till Socialdepartementet som jag ska skicka i veckan. Ännu en surdeg avklarad med andra ord!

Men man kan inte hinna allt. Något jag inte hunnit med är min dagliga (i alla fall daglig på lediga dagar) skogspromenad. Promenaden är vanligtvis helig men ibland får jag rucka lite på mina principer, jag tror visst det kallas att prioritera vilket jag inte är känd för att vara så bra på 😉

Men oavsett skogspromenad eller inte så är jag ganska så nöjd med min dag. Nu väntar soffhörnet och TV:n vilket nog blir min sysselsättning för resten av kvällen.

Jordgubbe i höstsol

Ett något udda fotomotiv utomhus i slutet på november. Någon gillade tydligen inte sina jordgubbar då de låg slängda i leran vid bensinstationen.  Gubben är inte så dålig som den ser ut, det är den starka solen som luras. Men jag fick något att roa mig med när jag tankade bilen i alla fall 😉

10 reaktioner på ”Vart tar tiden vägen?

  1. Nog blir man förvånad när man hittar jordgubbar ute så här års, haha. Synd att du inte hann med skogspromenaden. Jag fick ställa in allt för värken anmälde sig till tjänst. Skönt för dig med det där viktiga avtrycket!

    Gillad av 1 person

    • Vet inte om avtrycket egentligen är så viktigt, men vi ska ju besvara remisser så… och det bevaras för eftervärlden 😉
      Ja du, jordgubbarna förbryllar en aning. Låg lite utspridda där för sig själva, kändes en aning ”off season” minst sagt.
      Trist med värken, hoppas den tar ledigt snart!

      Gilla

  2. ibland måste man prioritera bort det roliga eller det som ger lite vila, bara det inte bli för ofta.
    det är så underbart med helgerna nu. dom blir lite längre nu när maken har börjat skära ner på arbetstiden inför pensionen nästa sommar. han jobbar inte fredagar och det gör stor skillnad.

    Gillad av 1 person

    • Jo så är det. Det är nog ingen fara för min del. Du kan nog läsa dig till här att jag tränar hårt för att bli lite latare 😉 och, om jag får säga det själv, så lyckas jag för det mesta ganska bra 😉 😉

      Gilla

  3. Visst är det en skön känsla de gånger vi kan acceptera att inte ”hinna med allt”?
    Tiden bara swishar iväg, förstår inte hur det går till. Det känns lyxigt de här veckorna som jag har arbetsfria måndagar, söndagen blir lite mysputtrig då.

    Gillad av 1 person

    • Ja det är skönt. Försöker göra det lite oftare och att faktiskt låta bli att ens försöka hinna med (ibland).
      Det låter inte så dumt med arbetsfria måndagar även om det inte är varje vecka. Jag kunde gott tänka mig att jobba fyra dagar i veckan i stället men just nu tillåter inte jobbet såna vidlyftigheter.

      Gilla

  4. Åh, vilken miss jag gjorde nu. Det är jag, Ibod11 som är skyldig till ovanstående kommentar. Jag är tvungen att vara anonym på ett annat ställe och nu glömde jag att återställa mina uppgifter 😉

    Gillad av 1 person

    • Ha ha.. ja så kan det gå. Låter den vara där den inte syns, läsa kan jag ju göra ändå!
      Surdegar är alltid skönt att bli av med, så där tung läsning är det gott att lägga bort. Remissvaret blev ytterligt kort då jag anser att vi (min arbetsgivare) ställer oss bakom förslaget utan vidare diskussion.
      Jordgubben – i sällskap av flera – låg där i gräskanten (eller snarare leran numer) och såg glad ut. Den och dess gelikar lyste upp tillvaron en aning. Sen kan man undra över vad den gör där 😉

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s