Ett guidat besök i Visby

En lite lugnare dag jämfört med igår har förflutit här i Visby. Det mesta är fixat i sonens lägenhet och nu väntar allt på att packas in i bilen men det är morgondagens jobb. Jag måste säga att det är mer jobb att städa ur en lägenhet som hyrts möblerad än vid en vanlig flytt. Det är ju fullt med möbler i vägen när en ska städa 😉

Idag fick vi göra ett guidat besök i labbet som sonen tillbringat en stor del av terminen i (guiden var sonen så klart). Detta labb innehåller ben, mängder med ben, från både människor och djur. Det var en absurd känsla att stå och titta på en hylla med skallar från barn märkta ”Human Child 6-8 months” och så vidare i stigande ordning fram till den vuxne människans skallben. Så kliniskt opersonligt men jag kan inte låta bli att tänka på att varje skallben har en historia, en mänsklig historia. Men oavsett det så var det ett intressant besök.

Efter det fick jag äntligen tid för min lilla kvällspromenad genom Visby som jag längtat efter. Inte så effektfullt juldekorerat som jag trott att det skulle vara men vackert ändå. De fotona får ni vänta på en aning, tiden räcker inte riktigt till för att sitta och gå igenom dem nu. Men några foton från Visby kan jag ändå bjuda på, vårt hotell ur ett par olika vinklar 😉

16 reaktioner på ”Ett guidat besök i Visby

    • Ja det var lite spännande – miljön blir ju lite annorlunda på ett labb än på ett museum också 😉
      Ja vi bor på Clarion Hotel Wisby, helt okej eller till och med riktigt bra. Härlig gammal kåk (eller kåkar även om de sitter ihop) som andas historia. Nu har vi inte utforskat hotellet så mycket som vi borde för det finns nog en hel del att se här.

      Gilla

  1. Mina tankar skulle också gå igång inför alla de skallarna. Lite otäckt men samtidigt spännande att försöka tänka på människorna som en gång fanns.
    Så bra att du hann med din promenad. Ska bli kul att se de fotona senare. Men din bild med alla lådor med planteringar är också jättefin 😀

    Gillad av 1 person

    • Tack! Den bara stod där mitt i vägen för kameran 😉
      Ja men visst är det så, fantasin går igång en aning men en mycket absurd känsla var det att stå där mitt bland alla ben. Ben från alla möjliga olika levande varelser. Men människoskallarna väckte nog mest funderingar, särskilt de från barn.

      Gillad av 1 person

  2. Förstår mycket väl att du tänkte på barnen och deras öde när du tittade på skallarna. Det hade jag också gjort. Fast det var säkert intressant att se sonens ”arbetsplats”.
    Ser mysigt ut i Visby. Gillar också planteringar i lådorna.

    Gillad av 1 person

    • Ja det går ju liksom inte att låta bli och ja, det var intressant att se vart han tillbringat höstterminen 😉
      Det är mysigt i Visby, det finns mycket att se och beundra. Planteringarna är en sån sak (fast lite modernare än mycket annat).

      Gillad av 1 person

  3. Spännande att få ett guidat besök på sonens skola – spännande med alla dessa ben och mina tankar sätts alltid igång när jag ser sådant här … vad har hänt dem, hur levde de … hur såg platsen ut då… massor med frågor som bara liksom finns där 🙂
    Skönt att ni fick lite fritid också – ser fram emot dina bilder 🙂
    Hotellet ser alltigenom trevligt ut!

    Gillad av 1 person

    • Ja det var intressant och visst väcker sådana ställen lite tankar. Men det var sådana otroliga mängder skelett från alla möjliga och omöjliga djur och människor så man blev lite överväldigad!

      Gillad av 1 person

  4. Ja man undrar ju vems skallar det är. Tanken får mig att tänka på den rasbiologi med svenska kyrkans goda minne som utfördes mot samer. Skallar mättes, och döskallar beslagtogs för den rasbiologiska forskningen.
    När jag gick i mellanstadiet hade vi ett äkta skelett på skolan som användes vid undervisning. Minns att mina föräldrar funderade mycket över det där att ha ett riktigt skelett. Det pratades om att det var typ ok för det var inte ett svenskt skelett, utan ett polskt!!! Ja s det var!!!

    Gillad av 1 person

    • Ja det väcker onekligen tankar.
      I labbet är det äkta skelett från både människor och djur. Sonen har läst osteologi vilket ju är läran om ben så det behöver materialet till studierna. Där fanns allt från skelett av råttor och ormar till älgar till människor och allt du kan tänka dig däremellan. Han ska ju bli arkeolog (klar till våren faktiskt) och då är det högst relevant att kunna lite om ben.
      Spännande tanke att det skulle göra mindre om skelettet inte är svenskt… det är väl ändå en människa alldeles oavsett???

      Gillad av 1 person

      • Absolut. Det tankesättet är väldigt problematiskt. Om skelettet nu var polskt så kan man ju undra hur den polska släkten såg på det? Eller var det ens polskt? Kanske det var samiskt, vilket i så fall kyrkan såklart ville hjälpa till att dölja, efter dess och ”brunskjortornas” rasbiologiska kampanj. Och sen kalla det för att inte vara svenskt?
        Fniss, skelettet stod i det så kallade ”kartrummet” på skolan, på en platta på hjul, under ett skynke. Vid geografilektioner skickades elever till kartrummet för att hämta rätt geografiplancher. Vår lärare skickade alltid två elever för det uppdraget. Jag tror det var för att vi inte skulle bli livrädda att komma in i det mörka kartrummet. Fniss, en gång skulle jag hämta en karta tillsammans med klasskompisen Bosse. Visst var jag lite skraj. Men inte allt för mycket. Jag var rädd för spöken, inte för skelett. Då vi kom in i kartrummet lyfta jag lite på skynket över skelettet, tog det varsamt i handen och skakade hand och sa ”goddagens” medan Bosse hämtade rätt karta. För mig inte det minsta läskigt, mer än jag skulle hälsa så ovarsamt på polacken så att skelettet skulle falla i bitar. Fniss, Bosse (klassens tuffing) var skräckslagen. Fast det skulle jag också ha varit om jag tvingats gå längre in i förrådet än där skelettet stod under skynket. För tänk om det hade varit en stor spindel därinne som ramlat ner på en!!!!

        Gillad av 1 person

  5. Jag tycker att det är skönt när det inte är överdekorerat, det tenderar att bli mer och mer. Fina foton från din promenad.

    Sen låter det lite otäckt med de där skallarna, det är som du skriver en människa som har funnits en gång. Skönt att jobbet är gjort, ni har varit effektiva!

    Gillad av 1 person

    • Jo så är det, det får inte bli för pråligt men jag trodde stan skulle vara mer dekorerad än den var. Vackert ändå i och för sig.
      Ja det känns lite skumt att gå och titta på skelett, speciellt de mänskliga. Där fanns ju allehanda andra skelett också, från typ alla levande djur med skelett (råttor, ormar, älgar, hästar, fåglar osv. osv.)

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s