Min onda rygg

Ja men det var väl en uppmuntrande rubrik, eller hur? Men det är ändå min onda rygg jag tänker skriva om så jag tar tjuren vid hornen och döper inlägget med en talande rubrik. Min onda rygg är inte ondare i dag än den var igår, så det är inte anledningen till inlägget. På den fronten är det ungefär lika och så ska det väl vara i några dagar antar jag. Jag är glad så länge det inte är lika illa som i förrgår för så vill jag sannerligen inte ha det!

Skolios

Lånad bild – så klart 🙂

Nej, anledningen till inlägget är i stället att jag tänker ge mig på att förklara (eller gissa mig till något som jag tror är en förklaring) till den onda ryggen. Jag har sedan jag var ung (bara ett barn faktiskt) haft skolios. Min rygg är lite sned och skev (nästan inte synbart) och benen är olika långa. Nu är det inte skoliosen som påverkar benen, snarare tvärtom. Olika långa ben kan ge upphov till skolios om jag förstått det hela rätt. Här bredvid ser ni en bild på hur min ryggrad inte ser ut, jag hoppas innerligt den personen som stått modell där fått lite behandling. Själv har jag bara en lite skev rygg, inte alls på den nivån. Normalt sett har jag inga som helst bekymmer av det här men, om jag fuskar lite med att röra på mig ordentligt (som nu när det är isgata och mörkt överallt) så blir ryggen lite klen och ganska omgående så dyker det onda upp. Jag blir lika förvånad varje gång, är det något jag är hopplös på så är det att komma ihåg att jag har vissa krämpor och att det är synnerligen lämpligt att förebygga dem. Kanske än viktigare numera läste jag mig till idag!

I vissa fall kan man få besvär av skolios i vuxen ålder, vanligen efter 40 års ålder. Det kan bero på att en skolios som man har haft sedan ungdomen förvärras och att man får smärtor från ländryggen nedanför skoliosen. Man kan också få skolios på grund av åldersförändringar och slitageförändringar. I hög ålder kan det då börja göra ont i ländryggen och även stråla ner i benen.*

Där ser man, bäst att jag ger mig ut och tränar upp alla småmuskler i ländryggen och runt bäckenet igen, de där stackars krakarna som fått för lång vintervila. Ett sätt är, naturligtvis, att träna ordentligt på gym men jag har ett sätt som passar mig bättre! Att skogsbada! Ofta, regelbundet och i så oländig terräng som möjligt 🙂 Att gå på ojämnt underlag brukar fungera fint för mig (men är inget jag ger mig på medan jag har ont, det är ju ett sätt att förebygga inte bota).

Och med detta får det vara nog ordat om min onda rygg, nog har jag roligare saker att skriva om än den 😉

* Texten, liksom bilden, är hämtad från 1177 Vårdguiden.