Vinterväder

Vintern har anlänt och det med besked, eller med vind i alla fall. Det började blåsa rejält redan igår och idag på eftermiddagen anlände snön. Vinden har förvisso börjat att avta men snöar gör det än och det ska det visst fortsätta med. Inte för att det kommit några mängder att tala om ännu, jag löper nog ingen större risk att bli alldeles insnöad – den här gången 😉

Vinterväg

Om ni undrar lite över min högt uppsatta position när jag fotade vår lilla väg så beror det helt enkelt på att jag vägrade gå ut. Därmed inte sagt att jag inte ville testa stativet även i kväll. Balkongen blev ett fullt godtagbart alternativ där jag dessutom stod i lä för vinden. Till balkongens avigsidor får jag nog tillskriva det bristfälliga utbudet på motiv men om en vägrar gå ut så får en ta vad som bjuds 😉

Jag har en hel del att lära om mörkerfoto må jag säga men fotot är ändå ett rejält lyft mot tidigare försök att fota i mörker. En får glädjas åt det lilla 🙂

Investering på sitt sätt

Jag har gjort en investering, om nu 199 kronor kan anses vara en investering. Men på sitt sätt är det väl det. Jag har hur som helst köpt mig ett stativ till kameran. Av någon anledning tyckte jag kvällen i kväll var en bra kväll att testa stativet. Ska det utsättas för prövningar så ska det, här blåser halv storm. Jag gav upp efter att alltihop nästan blåst bort ett par gånger och fingrarna började kännas som isbitar. Det kommer fler kvällar, det är jag helt säker på!

Men, hade jag nu monterat upp eländet så skulle jag väl ändå få till ett foto. Det blev inomhus i gott skydd från väder och vind – särskilt från vind 😉

Orkidé

Och nog blir skärpan lite bättre än när min darriga hand håller i kameran, det får jag medge (och med det medger jag att ja, jag är en aning darrhänt).

Vad lärde jag mig av denna kväll då? Möjligen att billigt och lätt inte alltid är rätt 😉 För en hundring till hade jag fått ett betydligt stabilare och tyngre stativ som säkerligen klarat kvällens vindar. Å andra sidan vill jag att det ska vara lätt om jag ska släpa det med mig. Jag får väl helt enkelt avhålla mig från att fota i halv storm vilket inte direkt känns som någon uppoffring!

Två timmar i skogen

Två timmar i skogen och inte fler foton än så här – så går det när busfia är med 😉 Men härligt att komma ut och röra ordentligt på sig, det var välbehövligt! Det blir en annan fart på promenaderna när hunden är med än när jag själv flanerar runt i stilla mak!

Här ser ni busfian i egen hög person. Att få ränna runt i det fria är härligt (hon är jätteduktig och håller sig nära, annars hade hon inte fått ränna runt).

Hunden är som vanligt lika pigg efter två timmar i skogen, jag kan ärligt erkänna att det är inte jag! Jag behöver ta upp mina långpromenader igen helt klart! Här kommer några fler foton från dagens promenad.

Glänta i skogen

Glänta i skogen

Rastplats

Rastplats! Vi är verkligen jättelångt ute i ingenmansland så vem så ska rasta här är en gåta!

Räven raskar över isen

Räven raskar över isen!

Mitt vinterland

En uppfriskande vinterpromenad innan jag ger mig iväg mot storstaden. Här har det kommit lite snö under natten, inga mängder men lagom för att lysa upp tillvaron en aning. Det kan behövas när vädret är klassiskt vintergrått!

Ordning på torpet

Ordningen på, eller snarare i, torpet är återställd. Den kära diskmaskinen har återuppväckts från sin slummer. Igår var herr reparatör, en mycket trevlig sådan enligt sambons utsago, här och utövade lite magisk handpåläggning och i ett nafs så var ordningen återställd.

Inte för att vi egentligen lidit någon nöd av att handdiska ett tag, inte alls. Det är mer en principsak att maskineländet ska fungera – och nu gör den det 😉

Rostigt och trassligt.JPG

Foto från förra helgens promenad i strålande solsken.

Inte för att fotot har något att göra med min diskmaskin men det trassliga hönsnätet får här och nu representera all elektronik som uppdagades i diskmaskinens mest hemliga gömmor.

Livets krokiga väg…

Livets krokiga väg

Livets krokiga väg – den rubriken kom sig av fotot från helgen som gått. Den var liksom passande 😉 Annars är livet inte så krokigt egentligen, tiden går förvisso fort som vanligt men det är ändå rätt okej!

Har försökt mig på att korrekturläsa en hemtenta åt sonen igen. Notera att jag skrev försökt. Det är bara att inse att nivån på hans studier numera vida överstiger vad jag kan förstå. Men, jag kan fortfarande bidra genom att påpeka ett och annat misstag som… du har glömt andra halvan av parentesen, eller… du har satt två punkter i rad där. Inte mycket till bidrag med handen på hjärtat men resten begriper jag ju inget av 😉

Tvåsiffriga minusgrader

Kylslaget

Ruggigt värre

Hualigen så kallt det har blivit. Här hos mig visar termometern på tvåsiffriga minusgrader. Nu har jag egentligen inget emot att det blir lite kallare, tio minus är faktiskt behagligare än när det ligger runt nollan. Nu ska jag inte klaga – det är förmodligen mycket kallare än så här på sina håll i vårt avlånga land.

Men, även om jag inte klagar så är jag glad att mina varma överdragsbyxor som jag beställde härom dagen kom med Posten idag. De kommer nog att behövas om det fortsätter så här 🙂

En fruktansvärd syn som satt sig fast…

Till dig som är lite känslig vill jag säga; Sluta läs här. Det jag tänker skriva om är inte så trevligt, precis som rubriken antyder handlar det om en fruktansvärd syn som satt sig fast…

I morse åkte jag till jobbet i vanlig ordning. Strax framför mig låg en lite större bil, inget konstigt med det. Föraren körde som folk gör mest, inget uppseendeväckande och inte särskilt hög fart. Plötsligt gör han en hastig gir och därefter bromsar han in. I mörkret hade jag svårt att se vad som skett så jag rullade sakta fram mot bilen som stannat.

Då såg jag det. Rådjuret. Påkört av bilen framför. Rejält skadat, förmodligen med bruten rygg, försökte hon dra sig fram med hjälp av frambenen. Paniskt skrikande. En syn som jag inte kommer att glömma i första taget. Skräcken och paniken i hennes ögon. Då var det nära att jag, som aldrig någonsin avsiktligt skadat ett djur, slet fram morakniven som alltid förvaras i botten av handskfacket i bilen* och gick ut för att förkorta det arma djurets lidande.

Mannen i bilen framför hade dock redan ringt efter en jägare. Han gick också fram rådjuret och märkligt nog tycktes han ha en lugnande effekt på henne – om det nu inte var så att hon helt enkelt blev stel av skräck.

Med en otäckt tung klump i magen åkte jag vidare mot jobbet. Den synen kommer att förfölja mig under en lång tid framöver…

Rådjur

Foto från förra vintern.

* Min sambo envisas med att det i botten på handskfacket i varje bil ska ligga en morakniv. Det är inte för att han är rädd för att någon av oss ska bli överfallen utan för att om olyckan är framme och bilen hamnar upp och ner så ska en kunna skära sig loss från bilbältet. Just det är också anledningen till att kniven ska ligga längst ner, i botten, av handskfacket. Då hamnar den högst upp om bilen ligger upp och ner. Förmodligen en klok tanke men jag är inte alldeles övertygad om att jag skulle komma ihåg kniven om jag hängde där upp och ner…

Från vaxad lök till vacker blomma!

Jag måste erkänna att jag hyste vissa tvivel om att detta, en vaxad amaryllislök utan vare sig jord eller vatten, skulle utveckla sig till en vacker julblomma. Det gjorde den inte heller, blommor blev det men inte till jul 😉

Så här såg löken ut den 3 december, nästan nyinköpt.

Vaxad amaryllis

3 december 2017

För att en vecka senare ha börjat skjuta knopp ordentligt, foto från den 10 december.

Vaxad amaryllis 2

10 december 2017

2 januari 2018 har blomman fortfarande inte slagit ut men en knopp har i alla fall börjat brista och avslöjar att färgen ser ut att bli åt det röda hållet. Någon julblomma blev det som jag ovan nämnde inte, men vacker kan den så klart bli ändå.

Med facit i hand

Den 7 januari har den äntligen slagit ut, lite sent men vad gör det? Vacker är den ändå! Mina farhågor att det inte skulle fungera med bara en vaxad lök utan vare sig jord eller vatten visade sig vara fel! Jag brukar störa mig en aning på att ha fel men den här gången tar jag det med ro 😉

Kallt om nosen

Det var lite kallt om nosen när jag gav mig iväg på förmiddagspromenaden idag. Men vad gör det när solen skiner? Men säg den glädje som varar, solen är återigen gömd bakom molnen och temperaturen har stigit. Jag antar att jag kan förvänta mig lite snö längre fram idag. Men det gör inget det heller, det blir lite ljusare och trevligare trots allt!

Kameran var som vanligt med ut i skog och mark. Här ovanför ser ni samma stig (eller skogsväg) fotat från vardera sidan om det lilla backkrönet ni ser. Verkligheten är ljus och fin som på det första fotot men kameran mörkar ner verkligheten i motljus (det finns säkerligen någon finurlig inställning som motverkar det också men den har jag inte hittat än 😉 ).

Idag tittade jag mest i backen när jag gick och tur var väl det, annars hade jag nog missat de här härliga isbildningarna på vattenpölarna (eller ”på vattenpussarna” men används det ordet nuförtiden?)! I morgon är de förmodligen översnöade 🙂