Höst med sommarvärme i Gysinge

Efter vår promenad längs älven vid Sevedskvarn gav vi oss vidare in till Gysinge. Där stod ytterligare en lång promenad på agendan liksom en stunds vila på Café Uddens uteservering alldeles invid forsarna i Gysinge. Där satt vi en lång stund och njöt av solen som värmde rejält. Jackor och annat som hör hösten till fick vi lägga av oss. En riktigt varm dag för den årstid och månad som råder måste jag säga men jag klagar sannerligen inte över det!

Gysinge herrgård
Gysinge herrgård

Promenaden tog oss runt herrgården och ut till en ö som ligger i Dalälven framför den. Därför får ni herrgården även ur ett annat perspektiv.

Gysinge herrgård från ön
Gysinge herrgård ur ett annat perspektiv

Broar är inte direkt en bristvara i Gysinge, snarare ett måste. Här ser ni dels den bro som leder ut till ön framför herrgården dels en del av den äldre bilbron över Dalälven där ni också ser en del av Café Uddens uteservering.

Det må vara höst men vädret idag kunde lätt ha lurat mig att sensommaren fortfarande var rådande. En del tappra blommor har också lite svårt att släppa taget och inse att slaget inte kommer att vinnas. Framför herrgården blommade den här vackra växten som jag misstänker är någon form av hortensia.

Höstblommor i Gysinge
Skam den som ger sig, det vore dumt att ge upp bara för att det är höst!
Annonser

Kutens Bensin på Fårö

Här kommer näst sista inlägget från förra veckans Gotlandsresa. Många foton blev det under resans gång och det har tagit sin tid att gå igenom dem alla. Men till slut lyckades jag även med det 😉

På Fårö hittade vi Kutens Bensin och Crêperie Tati, ett mycket märkligt ställe som serverar crêpes och galetter i en mycket udda miljö. Efter vår promenad runt på raukfältet i Digerhuvud behövde vi fylla på med lite ny energi och för vår del föll valet på Kutens – här kommer med andra ord ett garanterat stenfritt inlägg 😉

Karta Kutens bensin

Allt som serverades var just crêpes och galetter (boveteplättar) med de mest varierande fyllningar. Lite udda det också även om det inte kommer i närheten av hur udda miljön var. Ganska gott men kanske lite dyrt i förhållande till vad som serverades. Men stället är helt klart värt ett besök oavsett prislappen på maten och det var vi uppenbarligen inte ensamma om att tycka för stället var synnerligen välbesökt!

Här kommer ett litet, litet axplock av allt udda som fanns att se på denna märkliga restaurang – håll i hatten 😉

Färggrann bil på parkeringen

Redan på parkeringen började ”skrotet” dyka upp (det fanns överallt, verkligen överallt). Där möttes vi av denna färggranna före detta bil. För nog är det väl knappt att den kan gå under benämningen bil längre?

Eftersom vägen in till Crêperie Tati gick genom buskaget på bilden till höger här ovan så kanske det var tur att skyltningen var väl tilltagen.

Fascinerande miljö, notera särskilt utemöblerna. Skamfilade bord med halvt fallfärdiga stolar – det var vad som bjöds att sitta på under måltiden!

För dig som gillar att fota, eller bara titta på, rostiga och gamla prylar är detta förmodligen paradiset. Vi tillbringade en hel del tid med att skrota runt och kika, diskutera, fundera och givetvis fotografera en bråkdel av allt som fanns!

Kutens Bensin kan liksom inte riktigt beskrivas, vare sig i ord eller i bild. Det måste helt enkelt upplevas. Själv kan jag inte riktigt bestämma vad jag tycker om det egentligen, det är liksom alldeles för udda. Men en sak är säker – oavsett vad jag tycker så är det helt klart fascinerande!

Och allt är inte gammalt, rostigt och slitet – det fanns fagra saker att vila ögonen på också!

Blomma vid Kutens

Skeppssättningar på Gotland

Något det finns gott om på Gotland är gamla skeppsättningar. På Guteinfo.com hittar du en lista över alla skeppssättningar, vi lyckades besöka tre av dem; Gannarve skeppssättning, Rannarve skeppssättning och Tjelvars grav. När vi på onsdagen väl kom till Rannarve skeppssättning hade lusten att fotografera tillgodosetts med råge så några foton därifrån får ni inte men ni kan se den om ni följer länken här ovanför.

Skeppsättningarna i Gannarve och Rannarve besökte vi på onsdagen, Tjelvars grav stod på agendan först på lördagen. Tjelvars grav har figurerat här på bloggen redan tidigare.

I själva skeppssättningen i Gannarve hittade jag en märklig sten som jag gissar innehåller rejält mycket järn, varför skulle annars en sten rosta?

Järnrik sten i skeppssättningen
Rostig sten vid Gannarve skeppssättning

Även om jag redan visat fotot från Tjelvars grav så kommer det ändå i repris, jag tycker det passar fint i sammanhanget 😉

Tjelvars skeppsättning
Tjelvars grav i Boge socken, här kan du se fler foton från skeppssättningen.

Vildmoroten överst i inlägget är inte så malplacerad som det kan tyckas, den växte så vackert vid Tjelvars grav. Och med detta inlägg är då vår onsdag på Gotland avklarad!

Vallhagars Järnåldersby

Onsdagen blev en innehållsrik dag på vår resa. Från Holmhällar gav vi oss av mot Visby i tron att dagen led mot sitt slut, så var inte fallet. Resan passerade förbi Vallhagar och lämningarna efter en järnåldersby. Givetvis kunde vi inte passera den utan att stanna till och utforska lite.

Karta Vallhagar
Vallhagars Järnåldersby inte långt från Klintehamn

Här kan en utforska husgrunder, rösen, murar och gravar. Lämningarna, eller ruinerna, efter en järnåldersby. En varning utfärdas redan innan du sätter din fot in i hagen där ruinerna finns, det är ett område som är oerhört rikt på fästingar. Du uppmanas därför att klä dig med förstånd och att noga kontrollera efteråt så du inte har några små otäcka kryp med dig hem.

Husgrund vid Vallhagar
I Vallhagar finns gott om lämningar efter den by som funnits, här ser ni en av många husgrunder.

Vid Vallhagar finns också tre gravfält, här nedanför ser du ett av gravrösena. I just detta röse har man vid utgrävningar funnit några malstenar och man har också kunnat konstatera att denna grav vid något tillfälle plundrats.

Grav vid vallhagar
Gravröse vid Vallhagar

Här följer en liten karta över området där ni kan se hur många husgrunder m.m. det finns att kika på för den som är intresserad.

Karta över Vallhagar
Vallhagar med utmärkta husgrunder, murar och rösen.

Som vanligt dyker det upp ett och annat som bara ber om att bli fotograferat trots att det inte har det minsta med vår historia att göra – som den här nyckelpigan till exempel 😉

Nyckelpiga vid Vallhagar
Vissa saker kan jag bara inte låta bli att fotografera 😉

Holmhällars Raukfält, del 2

Då var det dags för del 2 från Holmhällars raukfält. I del 1 var det raukarna som stod i fokus, här kommer en del av allt annat som finns att se i naturreservatet.

Det första vi såg när vi kom ner mot kusten var – utöver raukfältet – det lilla fiskeläget, mer eller mindre helt byggt i sten (inte helt sant om ni närstuderar bilden med skorstenen).

Något som det var mycket gott om både vid Holmhällar och på andra håll på ön så var det slånbär. De borde nästan kvala in som Gotlands landskapsbär de taggiga rackarna. Just slånbär får mig att tänka på min morfar som, när det begav sig, gjorde slånbärslikör med en oanad procenthalt. Den smakade mer eller mindre som saft men gav morfars gäster väldigt ”klena ben” vilket var precis vad han var ute efter. Ni vet ju hur det är, skadeglädjen är den enda sanna glädjen, och glad var morfar när hans gäster hade uppenbara svårigheter att ta sig hem 😉

Slånbär
Slånbär vid Holmhällar, den som närstuderar bären ser att vi varit och pillat på dem också. Jag kan då se minst ett fingeravtryck som vi lämnat efter oss (förmodligen jag).

Vägglav kan jag omöjligt motstå att fotografera men när en befinner sig på ett raukfält så får en begränsa sig en aning. Eftersom vägglaven uppenbarligen trivs som fisken i vattnet på raukarna skulle jag annars lätt ha kunnat fylla allt utrymme här på bloggen enbart med vägglavar – och det verkar väl lite småtrist 😉

Fåglar var det också gott om vid Holmhällar, kanske beroende på fågelskyddsområdet Heligholmen som ligger precis utanför raukfältet. Nu är jag ingen storslagen fågelfotograf (inte alls bra på det i ärlighetens namn) så det blev inte så många foton.

Här följer några foton på stenar genom vattnet – jag kunde inte låta bli att fascineras av de underbara färgerna som uppenbarade sig under vattenytan!

Sten med grönt skägg
Sten med kraftig skäggväxt – en underbart grön färg som jag inte kunde motstå!
Fantastiska färger i vattnet
Att en sten med lite alger kan vara så vacker… den bara måste följa med hem på bild
Stenar i vattnet vid Holmhällar
Även det mindre färggranna kan fascinera när det göms under ytan.

Det var allt jag hade att bjuda på från Holmhällars raukfält men onsdagen var inte slut än – det kommer mer 😉

Sundre Kastal på södra Gotland

På vägen från Hoburgsgubben ramlade vi över en gammal kastal, Sundre Kastal. Den ligger alldeles invid Sundre kyrka.

Karta Sundre Kastal

En kastal är enligt Wikipedia en tornliknande försvarsbyggnad i sten som uppförts under medeltiden. Just den här var inte så välskyltat så vi hade ren tur att vi snubblade över den. Sundre Kastal är en av få fullt bevarade (utvändigt i alla fall) kastaler på Gotland.

Infoskylt Sundre Kastal
Infoskylt vid Sundre Kastal
Sundre Kastal
Sundre Kastal

Möjlighet fanns, för den som var lite modigare än vi, att klättra upp i kastalen. Sonen var på god väg men vågade sig inte riktigt upp i mörkret. Mörkret var bebott av ett antal fåglar som fick det att kännas en aning obehagligt (som alltid när en inte vet vad som väntar).

Insidan av Sundre Kastal
Insidan av Sundre Kastal

Vi lyckades ”träffa på” ytterligare en kastal under Gotlandsresans gång nämligen Gothems Kastal. Den var inte alls lika välbevarad och vid just det tillfället var jag lite smått tjurskallig så några foton därifrån blev det inte. Ni kan dock se foton på den i Wikipedia.

Foton från Visby

Nu har jag så smått börjat gå igenom alla foton från Gotlandsresan och försöka få någon ordning på det hela. Med andra ord kommer jag ett tag framöver att plåga er med nya och, i vissa fall, nygamla foton. Under resans gång redigerade jag inte så många foton men å andra sidan skrev jag en del om vad vi gjort. Nu tar vi det från andra hållet, färre ord och fler foton 😉

Jag kommer att försöka hålla en någorlunda sanningsenlig tidslinje men just när det gäller Visby så fungerar inte det eftersom vi skrotade runt där mer eller mindre varje kväll.

Visby i allmänhet

Under vårt skrotande genom den lilla staden fotades det en del, här kommer det ett blandat potpurri från våra promenader. Vissa foton har ni sett förut andra inte.

S:ta Karins kyrka i synnerhet

Ruinen av S:ta Karins kyrka var nog den som blev mest utforskad av oss, förmodligen av den enkla anledningen att det var den första vi kom över. Med tiden blir i alla fall jag en aning mätt på ruiner, stenar och murar. Men den första kvällen var vi fortfarande rejält entusiastiska 😉

För er som brukar läsa här så är de flesta fotona från kyrkoruinen gammal skåpmat men ett och annat nytt hittar ni också!