Hare & Kameralek

Jo då Jag, du fick rätt i din kommentar. Om man lyckas fånga en hare på bild så kommer det fler tillfällen. Precis så är det 😉

När jag tog mig ut ur skogens dunkel, där för övrigt den vackra harsyran här ovanför är fotad, så sprang jag ihop med herr eller fru hare igen. I stort sett på samma plats som förra gången jag lyckades fånga en hare på bild, kanske det rent av är samma hare? I dag hann jag till och med få flera bilder på den lille, snabbe, gynnaren.

Det är alldeles uppenbart att mitt sällskap inte var att föredra. Bråttom, bråttom att ta sig därifrån hade den. Nu var den inte så jätteskrämd precis, för den stannade ganska snart igen. Sprang bara tillräckligt långt för att bli mer eller mindre omöjlig att få med på bild. Retsamt men samtidigt ganska typiskt.

När nu haren inte ville vara motiv längre ägnade jag mig i stället åt lite kameralek. Roar mig ibland med att testa lite olika inställningar på kameran, oftast med så uselt resultat att ni aldrig får se fotona här. Idag roade jag mig med att ta fram, eller plocka bort, lite färger (välj själv hur ni vill se det). Just det har jag faktiskt roat mig med förut. Här nedanför har jag roat mig med att plocka fram de gulgröna tonerna i tillvaron.

Kameralek
Idag valde vi (vi det är kameran och jag det) att plocka fram det gulgröna i livet!

Nu gör jag nog bäst i att ta itu med lite packning inför morgondagen. Vi ger oss iväg mot Öland ganska tidigt på morgonkvisten för lite miljöombyte och nya upplevelser!

Man ska aldrig säga…

Man ska aldrig säga aldrig sägs det. Jag brukar säga att jag aldrig kommer att kunna fånga en hare på bild. Skulle jag inte ha sagt. För nu har jag gjort just det, tro det eller ej. Men ni gör bäst i att tro mig, för här kommer det bildbevis.

Hare
En nyfiken hare spanar in mig långt borta på åkern.

Som vanligt har jag knallat runt i naturen en stund efter jobbet och just i kväll verkar det ha varit hararnas utekväll. Jag vet inte hur många jag såg, men många var det. Lite märkligt att jag vanligtvis inte ser någon för att samma kväll se hur många som helst. Det hände mig förvisso någon gång i vintras också då jag såg mängder med harar när jag var på väg hem från jobbet. Börjar faktiskt fundera om de har något skoj på gång vissa kvällar, drar ihop ett helt gäng och partar lite eller något i den stilen. Men nu låter jag nog fantasin dra iväg en aningens aning får så är det ju så klart inte.

Nu grönskar det rejält ute i naturen. Tack vare det kyliga vädret så går det inte så fort som det brukar göra. Jag kan nog, trots att jag inte gillar kylan, tycka att det är ganska trivsamt ändå. Allt som oftast kan jag känna mig lite snuvad på våren när någon rejäl värmebölja medfört att all växtlighet formligen exploderar och POFF så är våren över och sommaren är här. I år hinner jag i alla fall med att njuta av den långsamt kommande grönskan!

Busken till vänster har varit med förut här på bloggen, jag visste inte vad det var för växt då och det vet jag inte nu heller. Det är faktiskt inte varje dag man lär sig något nytt 😉

 

Hararnas utekväll?

Började fundera under åkturen hem från jobbet i kväll om det möjligen var hararnas gemensamma utekväll. Jag tror ärligt talat jag aldrig sett så många harar samma kväll under en bilresa som inte är längre än 3,5 mil. Något hade de på gång de små rackarna, så mycket är säkert.

Harar brukar ju ha den lite dåliga vanan att stanna kvar i bilens strålkastarsken mörka kvällar. En inte alltför tilltalande vana om jag får säga vad jag tycker. Märkligt nog så delade kvällens harar inte den vanan utan skuttade snällt bort från strålkastarskenet och satte sig i trygghet i mörkret vid vägkanten i stället. Vilket ytterligare spär på min misstanke att de har något lurt på gång 🙂