Färjebiljett bokad

Nu har jag till slut kommit mig för att boka färjebiljetter till Gotland i alla fall. Hem kommer vi väl alltid 😉 Boende för oss gamlingar bokade jag för ett tag sedan så det är klart, sonens lägenhetskontrakt är påskrivet och allt börjar falla på plats som det ser ut. Det kändes med andra ord som det var dags att boka i vart fall ditresan.

695 kronor får vi betala för oss tre plus bilen vilket känns som ett helt rimligt pris. Nu tycks priset skilja rätt rejält mellan turerna så vi hade kanske en osedvanlig tur?

Bilden är ovan är en skärmdump från Destination Gotlands hemsida om någon nu undrar över den.

Bengtsarvet Sollerön

Tog en ”liten” omväg om Sollerön på vägen hem från Dalarna. Vi kom ju aldrig runt Siljan igår som tänkt så vi åtgärdade det lilla problemet idag och då föll sig en tur över till Sollerön ganska naturligt. Särskilt många fotostopp blev det inte på vägen idag, vi lyckades hamna på riktiga småvägar vilket innebär mer eller mindre obebyggt land. Skog, skog och lite mer skog. Ganska förvånande att nästan hela udden ”ovanför” Siljansnäs är obebyggd men nu vet jag att så är fallet 😉

Den som känner för det kan åka på bryggdans vid Bengtsarvet på Sollerön den 13 juli. Jag vill bara påpeka den lilla detaljen att bryggan inte har några räcken ut mot sjön så om man tänker sig att svänga sina lurviga där får man göra det med viss återhållsamhet. Risken finns annars att ett litet snedsteg får oanade, blöta, konsekvenser 😉

Nu är vi som jag redan tidigare skrivit hemma igen från vår lilla roadtrip i Dalarna. Skönt men ändå lite trist, jag hade kunnat fortsätta några dagar till. Men det finns lite att göra på hemmaplan också så sysslolös kommer jag nog inte att vara i alla fall.

Orsa Rovdjurspark

Nu är vi i tryggt förvar på hemmaplan igen, skönt på sitt sätt. Ordspråket ”borta bra men hemma bäst” blir ganska sant när man varit borta några dagar. Här kommer en liten fortsättning från gårdagens bravader.

Jag är ingen fan av djurparker eller att hålla vilda djur i fångenskap om det inte är för att säkra fortlevnaden av rasen men idag gjordes i alla fall ett besök i Orsa Rovdjurspark. Om jag nu ska se dessa rovdjur så känns det ändå tryggt att ha ett rejält staket mellan dem och mig. Sen kan jag ändå inte låta bli att notera beteenden hos djuren som sannolikt beror av leda, tristess och – trots de stora utrymmena i parken – begränsat rörelseområde. Men, på det stora hela såg det ändå ut som om de flesta djuren hade riktigt bra med yta att röra sig på jag får väl nöja mig med det just nu.

Motion får en i alla fall av att gå i backarna där. Jag hade faktiskt förväntat mig lite träningsvärk i ben och rumpa men den har uteblivit. Kanske benen är i bättre skick än jag trodde 😉

Björnar är väl kanske det djurslag som parken satsat mest på, så många hägn innehöll just björnar. Oftast lite svårfotat med rejäla staket mellan björnarna och oss (tack för det i och för sig) och det är inte så kul att få med en massa staket på fotona. Jag har dock gjort mitt bästa och några foton fick jag med på björnarna i parken.

Just de här björnarna är nog ”ungbjörnar” och som det såg ut är det dags att snart skilja dem från varandra. Björnen är ju normalt sett ett ensamlevande djur och de här små ungdomarna verkar komma upp i åldern då man inte riktigt drar jämnt längre.

Några kattdjur fanns där också, här kommer några foton på Sibirisk tiger och Persisk leopard. Samtliga fotade genom glasruta med kvalitet därefter.

Sist men inte minst såg vi vargflocken, en stillsam samling vargar som inledningsvis låg och solade sig i skogskanten. Vi kom precis när det serverades mat och en sak är då säker, särskilt svältfödda är de inte. Lugn och stillsamt valde man ut de bitar som föreföll smakligast och om bitarna inte föll dem på läppen så tittade de bedjande på tösen som delade ut dem – kan man få en bättre bit?

Efter turen i parken (med lite trötta ben) for vi hem till goda vänner i Färnäs för en stärkande kopp kaffe. Sen väntade hotellsängen på två uttröttade turister!

Nusnäs & Bonäs

Dagen började helt utan planer, en lugn morgon med god frukost på hotellet. Under frukosten beslutade vi att vi skulle åka Siljan runt med start norrut från Tällberg. Det gick ju fint, vi åkte förvisso runt en sjö men det blev Orsasjön i stället. Så kan det gå när vi är i farten. Nåväl, Siljan är säkerligen kvar till i morgon.

Nusnäs

Första stoppet på vägen idag blev i Nusnäs hamn där vi tog en bensträckare. Inte alls en tokig plats att rasta lite på.

Det finns så otroligt vackra vyer här ”uppe” som jag så gärna skulle vilja föreviga men uppenbarligen är jag usel på att fota vyer för jag får inte till det. Men en vacker dag ska jag nog kunna föreviga en vy också, skam den som ger sig 😉

Bonäs

Som vanligt åker vi småvägar när vi är i farten, de stora vägarna får andra hållas på. På så sätt hamnar vi ibland på platser vi inte riktigt räknat med och heller aldrig funderat på att åka till. Kanske inte de största turistattraktionerna men å andra sidan har vi ingen större längtan till dem heller (men vi hamnar där ändå ibland som ni kommer att kunna se i kommande inlägg).

Idag hamnade vi i ett litet samhälle vid namn Bonäs vid Orsasjöns strand och i vanlig ordning hamnade vi i hamnen.

Resten av eftermiddagen tillbringades i Orsa Rovdjurspark som med tiden kommer att få ett eget inlägg. Därefter hamnade vi vid fikabordet hos några gamla, goda vänner i Färnäs. En riktigt, riktigt trevlig och behaglig semesterdag (trots blåsvädret).

* Av Jag har jag just lärt mig att blomman i det övre bildspelet är en Rödfibbla! Tack för nya lärdomar!

Mot Dalarna

I dag packade vi ihop lite och drog oss norröver mot Dalarna, mot Tällberg närmare bestämt. Någon direkt tur med vädret hade vi inte, regnet har öst ner. Men kanske lite tur ändå, det var tydligen ännu värre hemomkring där åskan dessutom satte eld på ett hus (inte i närheten av vårt men ändå). Själva fick vi stanna en stund efter det att vi passerat Falun då vi inte såg vart vi körde och risken för vattenplaning var överhängande. Mulet är det fortfarande men regnet har i alla fall upphört.

På vägen upp stannade vi vid Dössberget i Bjursås för en liten stunds rast, vila och givetvis gofika.

Sen fortsatte vi mot vårt mål som var Hotell Siljansstrand i Tällberg där vi befinner oss just nu. Som jag nämnde så är vädret inte riktigt med oss så det har vare sig blivit mycket fotograferat eller upplevt. Lite god mat inne i Rättvik och ett besökt till Amtjärnsbrottet har hunnits med i alla fall. I övrigt har vi mest åkt runt lite och hängt på hotellet. Några foton blev det i alla fall.

Nu hoppas vi på en god natts sömn och lite bättre tur med vädret i morgon. Vi har inga direkta planer men vi hittar säkerligen något att roa oss med när det är så dags.

Kläder efter väder – eller inte

En härlig, men kall, helg har passerat. I går hamnade vi på en mindre biltävling i Söderhamn med våra vänner. Med facit i hand skulle jag ha kollat väderprognosen bättre. Då hade jag kanske haft kläder efter väder. Men så klok var jag inte vilket resulterade i att jag var lätt djupfryst innan dagen var slut.

Hur som helst så hade vi en riktigt trevlig helg och när vi väl anlände hem till våra vänner så tinade även jag upp. Trevligt sällskap, en god middag och ett glas vin gjorde sitt till 😉

Efter en lång brunch gav vi oss iväg hemåt igen idag. Resan blev lite spännande då en liten sten på något märkligt vis lyckades kila fast sig vid ena bromsskölden (eller vad det heter) med ett förskräckligt oljud som följd. Tur jag har en händig sambo som till slut lyckades lösa det lilla problemet. Inget farligt vad jag kan förstå men jäklar vad illa det lät. Hur det hela gått till begriper ingen av oss. Att jag inte begriper det är väl ingen förvånad över men att även sambon går bet på teorierna om hur det gått till är kanske lite mer förvånande.

Men nu är vi i säkert förvar i hemmets ljuva vrå igen. Antalet innevånare i huset hade under vår frånvaro utökats med en så vi möttes av en son som skrattade gott åt vårt lilla äventyr. Vi möttes också av ljuvliga dofter. Vildkaprifolen som växer i skogen bakom vår trädgård har bestämt sig för att slå ut och sprider nu sin väldoft till vår stora förtjusning!

Kaprifol
Vacker och väldoftande!

Promenad i Färjestaden på Öland

Som avslutning på våra intensiva dagar på Öland tog jag en stillsam promenad på Talludden, en udde som vi blickade ut över från vårt hotellrum. Ingen dålig utsikt vill jag lova! Vi har haft en härlig semestertripp inomlands, en tripp vi säkerligen gör om någon gång (fast kanske i en aning lugnare tempo).

Vi har en förmåga att skruva upp tempot rejält när vi är ute och far. Lite övning i lugn och tålamod skulle nog inte skada alls 😉 Här kommer i alla fall ett par foton från Färjestaden, Talludden närmare bestämt.

Energidepåerna är definitivt påfyllda efter resan, trots det hektiska tempot. Tur är väl det för Silverpilen var i stort behov av lite öm omvårdnad, både utanpå och inuti, efter roadtripen. I stort sett hela dagen har gått åt till att städa och tvätta bilskrutten. De öländska, dammiga, småvägarna satte sannerligen sina spår. Men nu är den som ny igen – och vi är trötta och i behov av en välförtjänt vila i soffhörnet.

Eketorp borg på Öland

Efter besöket vid Gråborg i onsdags bättrade vädret på sig en aning och vi begav oss, efter en god lunch på Robertos restaurang i Färjestaden, mot Eketorp borg. Jag får erkänna med det samma att jag lurades en aning när jag skrev att jag enbart fotade den vackra backsippan, givetvis blev det en del foton även på borgen. Många foton för att hålla mig helt till sanningen men ni slipper plågas med alla, här bjuder jag bara på ett litet urval.

Eketorp borg har med Riksantikvariatets goda minne (och plånbok?) delvis restaurerats för att visa hur en ringborg kunnat se ut. Vad jag förstår så har borgen använts i olika perioder och då till lite olika ändamål.

 

Innan borgen byggdes upp har så klart arkeologiska utgrävningar gjorts och det är utifrån den information dessa gav som borgen restaurerats och rekonstruerats. Rekonstruktionen omfattar hus från de olika perioderna. Innan rekonstruktionen var det inte mycket att se egentligen, som på många andra ställen bara lite stenhögar och rester av husgrunder.

 

Efter återuppbyggnaden finns det desto mer att se! Och tro det eller ej, det är faktiskt jag som trotsat min löjligt stora höjdrädsla och tagit mig upp till murkrönet för att fota. Lite skakiga ben och pirr i magen, men det gick!

 

Det är inte bara byggnaderna som har rustats upp och fixats till. Även huggna stenar som funnits där har fått en ansiktslyftning.

 

Eketorp borg blev en härlig avslutning (nästan) på vår Ölandsvistelse. En vistelse som har varit både intensiv, rolig och inte minst givande. Om jag är så utvilad efter vet jag inte, i vart fall inte fysiskt. Men en rolig resa skapar energi och det har även denna resa gjort!

Men vad vore ett inlägg utan någon växtlighet på bild. I min värld, inte så mycket 😉

Växtlighet i muren
Växlighet på Eketorp borgs murar!

Gråborg & S:t Knuts kapell på Öland

Nu är vi på hemmaplan igen, lagom möra efter knappt 55 mil i bilen. Men energi har jag fått trots den långa resan. Allt är uppackat och iordninggjort och jag har tagit en lång promenad för att få ur ”resstelheten” ur kroppen. Jag skulle tro att jag sover gott i natt. En av de bästa sakerna med att vara på resande fot är att få komma hem till sin egen säng igen 😉

Gråborg i gråväder

I går öste regnet ner när vi stack ut näsan från hotellrummet. Vi tog det lite lugnt och gav oss iväg lite senare än tänkt. Regnet gav med sig men gråvädret bestod. Egentligen ett ganska skönt väder att traska runt i. Vi begav oss mot Gråborg, Sveriges största ringborg. En passande plats en gråmulen dag tänkte vi.

Det är egentligen inte mycket som återstår av den ståtliga ringborg Gråborg förmodligen var för länge sedan. Men man kan ändå skapa sig en liten bild av hur det kan ha sett ut. Dessutom passade vädret bra för fotografering. Jag tycker nog att färgerna blir mycket klarare när regnet hänger i luften som det gjorde i går förmiddag.

S:t Knuts kapell

Invid Gråmuren ligger S:t Knuts kapell. S:t Knuts kapell byggdes troligen under tidig medeltid, några arkeologiska utgrävningar har vad jag förstår inte gjorts på platsen.

Namnet kommer tydligen från den danske kungen Knut, riktigt varför har jag inte fått kläm på. Att fundera på sådant överlåter jag åt sonen 😉

Omgivningarna

Det är inte alltid de historiska sevärdheterna som är det som väcker ens intresse mest. Jag har en förmåga att fokusera på annat om det fångar mitt intresse. Just här var omgivningarna fantastiskt vackra. Titta bara på taket till den här ladan som står intill kapellet!

Öländsk lada med kapell i bakgrunden
Taket i sig är en skönhet att försjunka i för en stund!

Eller de här blommande plommonträden (om det nu är plommonträd men jag tror det i alla fall)! Skönhet som lätt kan dra ens fokus bort från det man ursprungligen skulle titta på.

 

 

Bloggen bor hos WordPress.com.

Upp ↑