Aprilväder & Sångsvanar

SångsvanIdag har april nästan slagit knut på sig själv för att åstadkomma ett rejält aprilväder. Snö som vräker ner, ösregn, gråväder och dis och sist men inte minst solsken. Men det är ju april och inte mycket annat att vänta än just aprilväder.

Trots vädret så har jag ändå en känsla av att våren är på gång på allvar. Sångsvanarna rastar längs vägarna och är det något som får mig att känna att våren är på gång så är det när flyttfåglarna börjar dyka upp här i krokarna! Än så länge är det bara några få som visat sig men jag skulle tro att de stora flockarna dyker upp ganska snart!

En regngrå dag…

GråväderEn regngrå dag har passerat. Stundtals har regnet vräkt ner, kanske inte det roligaste vädret men jösses vad regnet biter på snön. På så sätt kan det gärna få regna lite till. Den där tröttheten som följer med regn och gråväder står jag gärna ut med bara snön försvinner och våren får anlända.

Försökte mig på att fota sångsvanarna som rastar längs min väg hem. Kombinationen mobilkamera, gråväder, regn och vita fåglar mot snövit mark funkade inget vidare får jag erkänna. Så till dess min nya kamera anländer, alternativt till dess jag tar en tur ut i markerna med den gamla, får ni hålla till godo med foton ur arkivet 😉

Varierande väder minst sagt

Ännu en hundvaktardag är till ända. Ett utmärkt sätt att tillbringa en ledig dag (eller två) på. Visst är det ett passande som jag inte är van vid längre men samtidigt så är det lite mysigt och inte minst så kommer jag ut i skog och mark flera gånger om dagen.

I dag har vädret varit minst sagt varierande. Många minusgrader – några plusgrader – många minusgrader igen. Härligt solsken – gråväder- snöande – härligt solsken igen. Det var bara att försöka komma ut i rätt tid, det gick så där får jag nog erkänna. Men skönt var det ändå!

Nu är mina lediga dagar till ända men jag behöver ju bara jobba en dag innan nästa omgång ledighet. Så skulle det alltid vara 😉 (eller kanske inte, men just nu känns det så).

Fällande hund

Grått och risigt i skogen – men att lyfta på benen är väl bara nyttigt?

Grått under promenaden

Lite grått och tråkigt – en stund senare var det strålande sol!

Fart på traktorn

Det är liv i gubben igen och nej, det är inte traktorn jag kallar för gubben även om det kunde fungera det med. I stället är det sambon som avses. Han har ju varit sjuk under en lång tid och är väl så än i och för sig. Vad som felas honom vet ingen men oavsett vilket så är han betydligt piggare nu än han varit under de senaste månaderna. Så pass pigg att han idag gav sig på att laga traktorn som varit lite trött och trasig en tid. Nu slipper vi (läs jag) skotta allt för hand om det nu behagar att komma mer snö. Ett problem kvarstår dock och det är vart vi skall göra av all snö, högarna är redan många och höga. Jag kan allvarligt talat inte påminna mig när vi hade en sån snörik vinter senast.

Annat var det förra året. Just denna dag invigde vi altanen för lite utefika. Solen värmde tydligen en hel del även om jag på fotona kan se att det allt var lite frostigt på sina håll. Idag har vi inte skänkt altanfika en tanke. Grått, ruggigt och massor med snö inbjuder helt enkelt till sådana tankar (inte hos mig i alla fall).

Kottar

Foto från den 11 mars förra året – solsken och barmark om än lite frostigt!

Men nog kan en börja tro på vår ändå, trots gråvädret. I dag har termometern vågat sig upp över nollstrecket för första gången på riktigt länge. Med lite tur krymper plusgraderna snöhögarna en aning!

Fullsatt i skogen

Att hålla sig på vägen är ibland en absolut nödvändighet. Idag var det nödvändigt. Jag gav ganska omgående upp alla tankar på att avvika från den utstakade vägen. Varför? Jo, när det står bilar inkörda på varenda liten skogsväg så som på fotot här nedanför så betyder det bara en sak – det är jägare i skogen (alternativt är svampsäsong och DET är ju knappast troligt vid den här tiden på året).

Jägare i skogen

Jägarparkering!

Är det något jag aktar mig noga för så är det att vistas i skogarna när jakt pågår, varseljackan till trots. Och nog finns det skäl att resonera så. Det är bara några veckor sedan som en kille här i trakterna blev illa vådaskjuten just vid jakt. Någon trodde tydligen att han var ett vildsvin… Han klarade sig men en lång, lång konvalescens väntar honom. Nu aktade jag mig noga redan innan den händelsen men den har inte direkt gjort mig mer oförsiktig om jag säger så.

En rejäl promenad blev det i alla fall trots att jag fick hålla mig på trafikerade vägar för säkerhets skull. Nu ska ni ta begreppet ”trafikerade vägar” med en nypa salt. På småvägarna här är trafiken mycket måttlig, med alla mått mätt, så någon större risk att hamna i vägen för en bil löpte jag inte.

Gråväder

Gråväder men hyfsad utsikt ändå

Gårdagens barmark och strålande sol är som ni ser på fotona ett minne blott. Under natten som gick drog ett snöväder in igen och tillsammans med några plusgrader så är det trista gråvädret tillbaka. Vi är helt enkelt tillbaka på ruta ett med snöslask och halka – med andra ord det jag ogillar allra mest med vintern!

Men, bortsett från jägare i skogen och uselt väder så har det varit en riktigt bra dag. Lugn och skön med lagom mycket umgänge. Precis som en söndag ska vara med andra ord!

Mitt vinterland

En uppfriskande vinterpromenad innan jag ger mig iväg mot storstaden. Här har det kommit lite snö under natten, inga mängder men lagom för att lysa upp tillvaron en aning. Det kan behövas när vädret är klassiskt vintergrått!

Årets tredje dag

Årets tredje dag har svischat förbi, som vanligt i en oanad hastighet. Är det bara jag som tycker att tiden går fortare ju äldre en blir? Nu tror jag inte jag är ensam om det, jag har då hört alldeles för många säga samma sak 😉 Men jag börjar onekligen fundera över hur jag ska hantera det när jag blir ännu äldre. Jag hinner ju inte med nu, hur ska det då bli sen? Nu tror jag förvisso att det är ett självlösande problem, jag har ju inget annat val än att hantera det!

Ryggvärken från helvetet hänger i men jag ser ändå en ljusning. Den mest akuta, skärande smärtan har minskat. Jag gissar att den antiinflammatoriska behandlingen jag tagit till på eget bevåg ändå gör sitt till (Voltaren på utsidan och Ipren för invärtes behandling) samt några försiktiga rörelser för att mjuka upp musklerna. Några dagar till så är jag förmodligen som ny (så ny en nu kan vara efter 53 år på jorden).

I övrigt har det varit en alldeles vanlig jobbdag. Gråvädret håller i sig med ömsom regn, ömsom blötsnö som blir till en våt sörja så snart den träffar marken. Inte så upplyftande men skäl nog att leta fram lite gråvädersbilder ur arkivet. I ärlighetens namn trodde jag att jag hade fler av den varan men se där hade jag fel! Jag har uppenbarligen inte varit så flitig med kameran när vädret har varit trist – jag får bättra mig på den punkten för gråväder kan ju faktiskt göra sig bättre på bild än i verkligheten 🙂

2018 års första inlägg

Ett nytt, oskrivet blad – år 2018 – ligger framför oss. Tiden rinner i vanlig ordning iväg i en hisnande hastighet, vart 2017 tog vägen har jag ingen aning om. Det året försvann i ett huj vill jag lova!

Det nya året inleds här hos oss med en lugn, skön hemmadag utan några som helst planer eller måsten. En skön promenad i gråvädret är vad jag åstadkommit så här långt och mycket mer kommer det inte att bli gjort om jag känner mig själv rätt 😉

Dimmigt gråväder i januari

2018 inleds minst sagt dimmigt och grått – det kan bara bli bättre 😉

Gråväder i januari

Men även gråväder har sina sidor, världen blir märkligt vacker på något sätt!

Dagen som aldrig blev… dag

Kom vi inte överens om att vi gick mot ljusare tider för ett tag sedan? Jag har då alldeles bestämt för mig det. Men jag börjar tro att årets mörkaste dag var just idag alldeles oavsett vad jag skrev för någon vecka sedan (och oavsett vad ”de lärde” påstår). I dag kom gryningen sent på eftermiddagen för att ganska omgående (för att inte säga omedelbart) övergå i skymning. En kan ju bli trött för mindre! Jag var inte ensam om att tro att arbetsdagen var slut redan vid tvåtiden… men ack vad vi bedrog oss. Vi fick snällt jobba på en stund till innan vi fick överge skeppet – observera här att jag inte skrev det sjunkande skeppet utan bara skeppet, riktigt så illa är inte jobbet 😉

Lav med vattendroppe, vinter med slaskväder

Gråväder & Regndroppe

Jag såg för övrigt i tidningen att en meteorolog konstaterar att denna dag är så mörk för att molnen är ovanligt tjocka… aha, då förstår jag vart allt regn kom ifrån också. Ibland undrar jag om det alldeles uppenbara verkligen är en nyhet att slå upp i media? Å andra sidan sitter jag här och skriver om eländet. Kanske jag ändå ska fundera en aning på andemeningen i vissa ordspråk? Det där med att inte kasta sten i glashus kunde ju passa rätt bra här och nu när jag tänker efter 😉

Under den senaste månaden har jag beklagat mig över väglaget här på mina breddgrader. Ishalka och snömodd har varit vardagsmat. I morse var det varken det ena eller det andra när jag åkte till jobbet. Jag skulle snarare vilja kalla det syndaflod. Regnet fullständigt öste ner, vilket som jag ovan nämnt möjligen kan förklara mörkret, och vägbanan stod till stora delar under vatten. Ett väglag som jag inte riktigt förknippar med årstiden får jag medge. Så här långt tycker jag nog att denna vinter bjudit på ganska många utmaningar (i alla fall här hos oss) ur väglagshänseende. Så om vi nu kan få se vintern från dess bättre sida fram till vårens ankomst så skulle jag vara väldigt tacksam!

Slask & Ändrade planer

Slaskväder

Än snöar det, än regnar det och däremellan är det bara slaskigt och trist. Jag undrar när vädret ska bestämma sig för om det är höst eller vinter. Som det är nu så är det ju bara riktigt, riktigt tråkigt. Väglaget blir ju därefter också vilket är en av anledningarna till de ändrade planer som rubriken antyder.

Tog mig i alla fall ut i skogen en sväng på förmiddagen även om vägen dit innebar fara för både liv och lem. När jag inte släpar runt på en hund (eller snarare blir släpad runt) så glömmer jag ofta broddarna och idag innebar ingen skillnad på den punkten. Nåja, jag tog mig runt helskinnad i alla fall, gott så!

Isig vinterväg i skogen

Halkiga vägar att hasa runt på!

Några foton fick jag med mig hem i alla fall. Det ligger i sakens natur att de innehåller vattendroppar 😉 Nästan svårt att få till ett foto utan droppar nuförtiden.

Över till de ändrade planerna

Så över till de ändrade planerna. Vi konsulterade vädergudarna och konstaterade att måndag förmiddag sannolikt kommer att innebära ishalka på många håll. Att ens tänka tanken att ta sig förbi Stockholm på vägen mot Nynäshamn kändes nästan som överkurs, i alla fall om man som vi har en tid att passa.

Vi bokade därför om färjan och kommer att åka i morgon kväll i stället. Söndagar innebär ju ingen större rusningstrafik i storstan och vädret ser faktiskt lite bättre ut (rejält kallt men det innebär ju ofta lite mindre halka än när temperaturen ligger runt nollan). Vi behöver nog åka i god tid i alla fall skulle jag tro men det känns lite mer överkomligt.

Nu kommer vi ner sent på söndagskvällen (eller tidigt på natten, vilket du vill) till Visby och kan se fram emot en skön sovmorgon i stället för att behöva stressa iväg tidigt på måndagsmorgonen. Jag tror faktiskt vi gjorde ett bra val när vi bokade om 😉