Obekväm landningsplats

Idag är luften tung här hemma, det känns som om både regn och åska är att vänta. En fördel med det är att småkrypen blir lite lagom slöa och snällt sitter still medan jag försöker föreviga dem.

Den här arma humlan ser ut att ha hittat en mindre bekväm landningsplats och verkar inte helt nöjd med tillvaron. Inte desto mindre sitter den kvar hårt hållande i tistelns vassa taggar!

Tistel och humla
Humla i tistel, inte helt bekvämt
Humla i tistel
Humla i tistel – ser inte helt bekvämt ut

Jag tror att ovanstående humlas kompis gjorde ett bättre val som valde en åkertistel att landa på. Betydligt mindre stickigt och obekvämt.

Humla i åkertistel
En annan humla, en annan tistel

Här hittar du fler humlefoton!

En tur ner till sjön

Jag bestämde mig i går för att försöka röra lite mer på mig igen. Mina promenader har minskat i antal vilket är lite synd, jag mår ju faktiskt väldigt bra av dem. Så, i kväll tog jag mig i kragen och gick en långpromenad ner till sjön. Skyltningen ner mot sjön är av lite annorlunda karaktär än de standardiserade vägskyltar man annars ser, eller vad säger ni?

Även om sjön är på utdöende och så sakteliga växer igen så är det vackert att gå där vid sjökanten. Det ger ro i själen och frid i sinnet skulle man kunna säga.

Det finns en del annat att beundra längs vägen också. Hittade de här filurerna och kände mig nästan lite generad för att jag störde. Men de verkade inte bry sig särskilt mycket om mig i sin iver att göra fler insekter*.

Lite sällskap längs vägen fick jag också, sällskap som blängde på mig under lugg. Nu är jag ganska glad över att det var ett staket mellan mig och sällskapet. Tänk att bli jagad av en kossa med sådana horn! Hemska tanke 😉

Jag misstänker starkt att den lilla lurviga kalven är son/dotter till kossan bakom och att den stolta fadern är av rasen Highland Cattle. Men på den punkten kan jag så klart ha fel 😉

* Har just lärt mig av Anki att det är flugbaggar jag fångat på bild!

 

En mästare på överlevnad

Maskrosen är inte direkt känd för sin bristfälliga förmåga att föröka sig, snarare tvärtom. Den är en mästare på överlevnad med sina många, men vackra, frön som kan sprida sig långa sträckor. Men för att det ska bli frön krävs pollinering har jag förstått. Och det har maskrosen också! Den ser sannerligen till att insekterna får med sig en stor mängd pollen till nästa blomma!

Det blir nog blåbär…

Det blir nog blåbär i år också som det ser ut (fotot ovan). Om nu någon trodde att det inte skulle bli det 😉

Eftermiddagen har inte enbart tillbringats i skogen. En tur in till storstaden har hunnits med också. Sambon ville ”hålla hand” när han skulle till tandläkaren. Inte riktigt sant kanske, han är inte det minsta rädd för tandläkaren. Men dagen till ära fick han en medicin som reducerar salivproduktionen – och gör en riktigt trött. Att vara riktigt trött och köra bil är ingen bra kombination så jag fick rycka in som chaufför. Turligt nog har vi vår tandläkare mitt i centrala staden vilket innebär att man kan roa sig med shopping medan man väntar. Inte så dumt!

Det är dock i skogen jag helst jagar fotomotiv. Naturen fascinerar mig helt enkelt. Här kommer en blyg liten harsyra (igen), krypet blev en bonus. Utan läsglasögon ser jag inte så små och ynkliga djur. Eftersom jag ännu inte fått in vanan att se till att glasögonen kommer med så blir det en och annan överraskning (läs bonus) när fotona kommer upp på dataskärmen 😉

Harsyra med kryp
Blommande harsyra med bonuskryp

Humlan och maskrosen

Den rubriken känns som titeln på en saga. En rubrik som förpliktigar 😉 Men jag avstår nog från att berätta någon saga här, jag är nämligen ingen vidare sagoberättare. Det är med andra ord sannolikt bäst, för er skull, att jag låter bli.

Lite energi fanns kvar efter gräsklippning och trädgårdsarbete så jag begav mig ut på en kort promenad tillsammans med kameran. Jag kom sannerligen inte långt, fastnade i närmsta dikeskant för att beundra humlornas idoga arbete att samla in nektar. Det är sådana små saker som kan fånga mitt intresse i ganska långa stunder (lite världsfrånvänd med andra ord).

De flesta av er som läser här vet det redan, men för er som inte är bekanta med gallerierna här på WordPress; Klicka på en bild så får ni upp bilderna i större storlek.

Till slut lyckades jag ta mig vidare och kom faktiskt en liten, liten bit längre fram på vägen. Till närmaste vitsippsbacke närmare bestämt. Där hittade jag fler roliga småkryp. Rapsbaggarna gillar uppenbarligen inte enbart raps (nåja, det visste jag ju sen förr), vitsippor är också gångbara!

Efter det gav jag faktiskt upp och knallade hemåt igen. Man får helt enkelt inse när man inte kommer längre 😉

Rapsbagge i vitsippa
Rapsbagge på besök i vitsippan!

Trädgårdsarbete & Körsbärsblom

Här har vi haft alldeles ”lagom” väder för trädgårdsarbete i dag. Med lagom menar jag runt 20 grader och varierande soligt och molnigt. Behagligt väder att jobba på i med andra ord. Gräsklippning stod på agendan. Vi har ju ingen vanlig villaträdgård utan en gigantiskt stor gräsmatta med kullar och berg så det är ett rejält dagsverke att få gräset klippt. Med andra ord har vi en trädgård som skulle vara perfekt för den trädgårdsintresserade men som är näst intill en mardröm för oss som inte är det. Men, jag ska inte klaga. Vi har ju valt att bo här alldeles själva 😉

En liten tur runt trädgården och omgivningarna med kameran hann jag med i en paus i alla fall. I utkanten av trädgården, där den nästan övergår i skog, växer lite vilda körsbär. Något slags surkörsbär eller klarbär kan jag tro för goda är de då inte. Men väl så vackra när de blommar.

Och det är uppenbarligen inte enbart jag som uppskattar körsbärsblommorna. Småkrypen tycker också det är behagligt att vistas i deras närhet och somliga av dem vill alldeles uppenbarligen inte bli störda i sina sysslor. Titta bara på den ”morska” uppsynen hos myran på bilden till höger!

Våren har fått upp farten rejält nu. Inte mig emot, efter den långdragna och trevande starten är det helt okej med lite värme. Det syns inte minst på att växtligheten fullkomligen exploderar, det är nästan så man inte hinner med!

Hittade små söta smultronblommor i ett hörn av trädgården och nej, jag klippte inte gräset just där. Där får jag handklippa till dess de goda smultronen är klara 😉

Smultron
Nu blommar smultronen också!

 

Bloggen bor hos WordPress.com.

Upp ↑