April, april din dumma sill

Vintrigt

April, april din dumma sill. Dagen för att lura varandra har inletts och vad jag förstår har lokaltidningarna gått ”all in” för att lura sina läsare. Aftonbladet har vänligen nog lagt upp en lista över de luriga artiklarna för den som vill dubbelkolla för det fall artikeln en läser ser lite lurig ut. Jag kan inte låta bli att förundras över vilken fantasi de journalisterna måste ha, själv skulle jag aldrig kunna komma på sådana fyndigheter!

För egen del känner jag mig mest blåst på våren. Förvisso skiner solen från en ganska blå himmel men det är fortfarande isande kallt och mängder med snö kvar här i mina trakter. Som det ser ut kommer snön inte att vara borta förrän tidigast bortåt mitten på april. Men, än är dagen i sin begynnelse, det hinner dyka upp något aprilskämt som lurar även mig 😉

En tapper vårhjälte trots en isande kall vår

Tussilago 2018I dag hittade jag den första tappra vårhjälten, en modig tussilago som kämpat sig upp trots en isande kall vår. Runt omkring ligger snön djup fortfarande och nätterna bjuder på tvåsiffriga minusgrader och ändå vågar den lille kraken sticka upp näsan. Det kallar jag mod!

Jag, som längtar oerhört efter våren, upplever att den är kraftigt försenad i år. Möjligen är den upplevelsen en aning fel kan jag konstatera när jag konsulterar minnesbanken (det vill säga bloggen). Förra året hittade jag den första tussilagon bara elva dagar tidigare än nu. Kanske det är längtan efter våren som lurar mig att tro att den dröjer mycket mer än vanligt!

Fortsatt kalla nätter

MinusgraderÄven om våren är i antågande så har vi fortsatt kalla nätter, och tur är väl det. Med de mängder snö vi fått i år skulle det bli isgata och översvämningar överallt om våren kom med stormsteg. Tack vare att snösmältningen bromsas upp varje kall natt så blir det, så här långt, hanterbart med smältvattnet. Så även om jag längtar efter vår och barmark så är jag lite glad över de kalla nätterna.

Och när jag ändå skriver om våren, igår kväll hörde jag de första flyttfåglarna kretsa runt här hemma. Snart samlas de i stora flockar på åkrarna här omkring. Nu hoppas jag att de flesta av dem dröjer lite till, än är det för mycket snö för att de ska hitta något ätbart här.

Varierande väder minst sagt

Ännu en hundvaktardag är till ända. Ett utmärkt sätt att tillbringa en ledig dag (eller två) på. Visst är det ett passande som jag inte är van vid längre men samtidigt så är det lite mysigt och inte minst så kommer jag ut i skog och mark flera gånger om dagen.

I dag har vädret varit minst sagt varierande. Många minusgrader – några plusgrader – många minusgrader igen. Härligt solsken – gråväder- snöande – härligt solsken igen. Det var bara att försöka komma ut i rätt tid, det gick så där får jag nog erkänna. Men skönt var det ändå!

Nu är mina lediga dagar till ända men jag behöver ju bara jobba en dag innan nästa omgång ledighet. Så skulle det alltid vara 😉 (eller kanske inte, men just nu känns det så).

Fällande hund

Grått och risigt i skogen – men att lyfta på benen är väl bara nyttigt?

Grått under promenaden

Lite grått och tråkigt – en stund senare var det strålande sol!

Morgonstund har guld i mun… eller?

Ännu en ledig dag ligger framför mig. Jag hade sett fram emot lite sovmorgon mitt i veckan, en lyx som inte hör till vanligheterna. Men se så blev det inte. Både igår och idag har jag vaknat tidigare än någonsin och inte kunnat somna om. Det är som om jag är inställd på att gå upp tidigt så här mitt i veckan. Å andra sidan hinner jag njuta så mycket mer av den lediga dagen så något gott kommer det ut av det ändå.

När jag pallrade mig ur sängen kändes våren väldigt avlägsen. Termometern visade på -12 grader strax innan solen tog sig över trädtopparna. Nu ändras det snabbt när solen väl visar sig och även om det är kallt fortfarande så vaknar vårkänslorna när solen sprider sina livgivande strålar över nejderna.

Vinterdag

Foto från gårdagens hundpromenad – vädret ser ut att bli minst lika trevligt idag!

Promenadavstånd till jobbet

Dagen till ära har mitt jobb flyttat på sig och jag har för ovanlighetens skull promenadavstånd dit. Jag tänker passa på att ta tillfället i akt och kombinera jobbet med lite motion. Med tanke på att temperaturen håller sig runt -13 grader så kanske jag ångrar mig under promenadens gång men såna små detaljer ska inte få hindra mig 😉

Ladan här ovanför på bilden har inget med dagens arbetsplats att göra. Vi ska förvisso vara i gamla lokaler men inte så gamla och dragiga som ladan (hoppas jag – återkommer med klagomål om jag blev djupfryst inomhus). Nu är det hög tid att få upp värmen i förebyggande syfte så jag ger mig iväg ut på en kylslagen, men solig, promenad.

Lada

Fotot på ladan kommer från lördagens promenad.

Vinter på riktigt

Här har det blivit vinter på riktigt, dessvärre får jag nog säga – jag som längtar något så oerhört efter lite vår. De senaste veckorna har vi näst intill hela tiden haft tvåsiffriga minusgrader och de dagar då termometern krupit upp till den ensiffriga varianten så snöar det. Det verkar sannerligen inte finnas någon ände på vintervädret.

Det är inte utan att jag ägnar en hel del tid åt att drömma mig bort på resebyråernas hemsidor. Just nu törs vi nog inte boka någon resa med tanke på sambons krämpor men drömma kan jag ju alltid göra. Förr eller senare dyker provsvaren upp och när vi vet mer så blir det också lättare att planera! Till dess får jag helt enkelt nöja mig med vintern som – fast det känns hårt att erkänna det – kan vara ganska vacker när den är på det humöret!

Frost mot blå himmel

Minnen från en frostig januaridag!

Flyttröra & nyfikenhet

För ovanlighetens skull är jag lite fysiskt trött efter jobbet. Normalt sett är det knoppen som är slut inte kroppen. Men nu är jag mitt i en flyttkarusell vilket gör att kroppen också får vara med och jobba en del. Eftersom jag bara ska flytta en liten, liten bit – till kontoret tvärs över korridoren faktiskt – så har jag tyckt att det där med flyttkartonger är en onödig sak. Men många turer blev det innan jag fått över allt. När jag ändå var igång så passade jag också på att rensa ur lite. En kan ju undra om jag någonsin kommer att läsa sådant jag skrev ut – för att läsa – 2010? Sannolikheten för det är ganska liten 😉

Nåja, nu är det utrensat och det mesta är klart. Nu inväntar jag bara att flyttfirman kommer och lyfter in mitt skrivbord vilket bör ske på måndag morgon. Där gick gränsen för vad jag gav mig på för egen maskin, särskilt som jag envisas med att ha ett gigantiskt stort höj- och sänkbart skrivbord som väger sina modiga kilon.

Nyfikenheten kommer sig dock inte av något spännande jag hittade bortglömt i någon skrivbordslåda. Nej, den är det sonen som väckt. Han har minsann skaffat sig en flickvän och jag blir ju så nyfiken så jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag vet, så ska en inte vara. Men nu är det en gång sån jag är 😉 Det jag listat ut så här långt är att hon också studerar och är minst lika intresserad som sonen av historia vilket bådar gott. Hon, liksom sonen, gillar att resa. Hon har hund (plus i kanten där). Och ja, det är väl ungefär allt. Så här sitter jag, nyfiken som få… och det lär jag få vara ett tag till!

Blötsnön från igår är ett minne blott. All den härliga sörjan har frusit till riktigt mysig is… Just nu har vi sju minusgrader och nedräkning pågår. Något hopp om islossning under det närmaste dygnet finns inte med andra ord. Men som alltid med vädret så får en finna sig i vad en får!

Is på kvist

Is kan vara vackert också. Foto från förra helgens snöväder.

I väntan på maten…

I väntan på maten, som bidar sin tid i ugnen, tänker jag att det är lagom att sammanfatta helgen som gått. En helt oplanerad helg där tiden, i vanlig ordning, runnit iväg i en oanad hastighet. Om nu tiden ska gå så fort numera så får jag väl i alla fall glädjas åt att den går lika fort i veckorna!

Gårdagen tillbringades i skogen med syster yster och hunden (fler foton här), det var bara några minusgrader och stundtals kikade solen fram vilket gjorde vädret ypperligt för en långpromenad.

KyligtIdag har det varit en aning kyligare, eller ganska mycket kyligare i ärlighetens namn. När jag såg termometern i morse så tänkte jag nog vägra utevistelse alls. Men säg den som kan motstå en strålande sol! Jag är inte den personen i alla fall. Så ut kom jag både tidigt på förmiddagen medan solen var på väg upp och lite senare på eftermiddagen när solen var på väg att gå i moln. Riktigt härligt väder trots kylan!

I går när termometern började krypa nedåt rejält så rullade dimman in på allvar. Resultatet av det går att skåda i naturen idag, riktigt mycket rimfrost på alla tänkbara ställen! Så vackert – och så svårfångat! Med tiden kommer lite frostfoton på nya bloggen också.

Frostbehängd björk

Pratade lite med sonen i telefon igår också och fick en liten snabbrapport hur det gått när han fick äran (?) att delta vid det isländska statsbesöket som pågått under veckan. Sällskapet gjorde ett besök vid universitetet och några få studenter från sonens institution fick möjlighet att delta vid den aktuella föreläsningen. Rapporten löd att det var mycket speciellt, men intressant, med alla formalia som omger en sådan tillställning. Dessutom var föreläsningen intressant. Rapporten innehöll också funderingar över att kungen satt och viskade med drottningen i stället för att lyssna på föreläsningen vilket betraktades som en aning oartigt från sonens sida 😉

Tvåsiffriga minusgrader

Kylslaget

Ruggigt värre

Hualigen så kallt det har blivit. Här hos mig visar termometern på tvåsiffriga minusgrader. Nu har jag egentligen inget emot att det blir lite kallare, tio minus är faktiskt behagligare än när det ligger runt nollan. Nu ska jag inte klaga – det är förmodligen mycket kallare än så här på sina håll i vårt avlånga land.

Men, även om jag inte klagar så är jag glad att mina varma överdragsbyxor som jag beställde härom dagen kom med Posten idag. De kommer nog att behövas om det fortsätter så här 🙂