Hundvaktarpromenad

20180504_170704Idag passar jag på att vara lite hundvakt igen vilket får mig att inse att jag verkligen behöver komma igång med mina kvällspromenader – gärna i rask takt. Konditionen är sannerligen inte den samma som när jag dagligen rastade min egen hund!

Det blev en händelserik promenad så nu sitter både jag och hunden här och känner oss ganska nöjda och välmotionerade. Inledningsvis hamnade vi i grannens hönsflock vilket var lite ovant för hunden. Hon skötte sig riktigt bra och brydde sig inte nämnvärt om hönsen. Märkligt nog struntande hönsen högaktningsfullt i oss också. Ett lite ”darrigt” mobilfoto var vad jag fick med hem, inte så lätt att fota i all hast med en hund som ivrigt vill trava vidare 🙂

När vi väl kom upp i skogen sprang vi ihop med två älgar – återigen skötte sig hunden bra medans jag blev ganska skakig i knäna. Jag litar sannerligen inte på att älgarna inte får för sig att vi är några de måste jaga bort. Nu gick det fint och även älgarna skötte sig som sig bör – vilket jag är innerligt tacksam för 😉

Det var på håret (eller hörnet)

Under långhelgen som gick blev det en del promenerande även om vädret inte var det allra bästa. Helgen till ära gjorde jag ett återbesök vid en gammal ängslada som varit med förut. Det blev en rejäl promenad för ladan ligger inte nästgårds precis men det var ju också hela poängen, att jag skulle komma ut och röra ordentligt på mig.

En riktigt gammal och vacker lada, tilltufsad inte bara av tiden utan också av naturens härjningar. Det var ”på hörnet” (eller på håret) att ladan fick se sig besegrad av det stora träd som fallit. Men, som det ser ut, så klarade sig ladan någorlunda även ur det!

Sköna maj välkommen

Tiden rinner iväg i vanlig ordning, precis som det ska vara. Det är hög tid att välkomna maj månad som jag hoppas kommer med vackert vår- eller försommarväder. Just nu ser det dock lite dystert ut, här på mina breddgrader har det varit en riktigt regnig och ruggig dag.

Regnet hade den goda smaken att hålla sig borta så jag fick min ”helgliga” långpromenad i alla fall. Välbehövlig och avkopplande. I övrigt kändes det inte särskilt lockande att vistas utomhus, regn och rusk möter jag helst inomhus om jag har möjlighet att välja!

Färskfoder

SnigelNu går det undan ute i naturen och allt börjar anta en allt grönare nyans. Synnerligen efterlängtat efter en vinter som inte verkade vilja ge upp. Nu är jag ganska säker på att det är långt ifrån bara jag som uppskattar den spirande grönskan.

Snäckorna har också vaknat till liv efter vinterns långdragna härjningar. Idag, när jag tog min ”helgliga” förmiddagspromenad, mötte jag den här lilla skönheten. Hen ser sannerligen ut att njuta av att äta sig mätt på naturens färskfoder. Grönt, spirande gräs är nog, så här års, en festmåltid för en liten snäcka som denna!

Klicka på fotot för att se det i större storlek!

Solnedgång i april

Nu har jag bestämt mig för att ta itu med mina kvällspromenader igen. Jag har inte riktigt tagit mig ur vinteridet än tror jag. Men nu är det sannerligen hög tid för mig att ta tag i promenerandet igen. Jag kan inte direkt klaga på den belöning jag fick för mödan när jag sent omsider pallrade mig ut! En riktigt vacker och behaglig vårkväll med en strålande solnedgång som min ”lillkamera” fångade med den äran kan jag nog tycka (särskilt med tanke på att jag ännu inte satt mig ner för att lära mig mer om den).

I gott sällskap

Eftermiddagen har tillbringats i gott sällskap, nämligen hundsällskap. Tillsammans tog vi en lång, härlig promenad i vårsolen och njöt av livet. Sämre kan en helt klart ha det! Lite kul är det allt att vara hundvakt! Det ska erkännas att jag saknar att ha hund men det har sin charm att kunna lämna tillbaka den och slippa passandet också 🙂

Med det kan jag konstatera att fredagen den 13:e blev en bra dag, en riktigt bra dag till och med. Det är då tur en inte är så skrockfull 😉

Hund.JPG

Härliga tider…

Visst går det lite sakta och visst blir det några bakslag men ändå… våren är på ingång. Trots att jag vaknade till minusgrader och en vintervit värld i morse (igen) så går det liksom inte att förbise att det är vår i luften. Ljuset har återvänt och jag har så smått börjat återuppta mina kvällspromenader igen.

Flyttfåglarna dröjer än, kanske tur det för många av åkrarna ligger fortfarande under snö och is, men några tappra hjältar har ändå letat sig hit. I kväll hade jag sällskap av tofsviporna, de var inte helt nöjda med min närvaro så fotandet fick ske på rejäl distans (och kvaliteten är därefter). Nu stundar härliga tider 🙂

Det viktigaste först

Innan jag drar igång med allt jag behöver göra en dag som denna såg jag till att klara av det viktigaste. En lång och mycket behaglig promenad senare är jag redo för det som behöver uträttas här hemma. Det gäller att prioritera 😉

Nu hörs det sannerligen att våren är på gång, småfåglarnas och tofsvipornas kvittrande (om nu en tofsvipa kvittrar) låg som en ljudmatta över nejderna häromkring. En klart njutningsfull ljudmatta!

Fågel i april

Långfredag – tid för eftertanke

Långfredagen känns som ett alldeles utmärkt tillfälle för lite eftertanke, vilket kanske också är meningen med dagen även ur ett religiöst perspektiv. Nu är jag inte särskilt religiös av mig, inte alls faktiskt, men det hindrar inte att jag tycker att dagen passar bra för lite kontemplerande. Bästa tankeverksamheten uppnås genom en promenad i frisk luft och gärna lite solsken och det har långfredagen bjudit på så här långt.

Även om jag inte precis löst livets gåtor under promenerandet så har jag ändå njutit i fulla drag och det får vara gott nog för denna gång. Att bara vandra runt och låta tankarna vandra sina egna vägar är en lisa för själen och egentligen behöver jag inte uppnå mer än så för att vara fullständigt nöjd med livet som jag lever det just nu!

Vintervy

Skärtorsdag i kyla och solsken

Påskledigheten inleddes med en kall, disig och frostig skärtorsdag. Först nu, mitt på dagen, har solen lyckats jaga bort dis och dimma. En härlig förmiddagspromenad har jag hunnit med så här långt. Vädret blev vackrare och vackrare ju längre jag gick. Hade jag fortsatt gå kanske det blivit rena vårvädret?